Modeller och verklighet för datateknik

Kursplan

Kursplan för studenter vår 2021, vår 2020, vår 2019, höst 2017, höst 2016, höst 2015

Kurskod:
FY122A version 1
Engelsk benämning:
Models and Reality for Computer Engineering
Fördjupningsnivå
G1N
Huvudområden:
Inget huvudområde
Undervisningsspråk:
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Fastställandedatum:
22 januari 2014
Beslutande instans:
Fakulteten för teknik och samhälle
Gäller från:
01 september 2014

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet + Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c. Eller: Fysik B, Kemi A, Matematik D.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i examensfordringarna för högskoleingenjörsexamen i Datateknik.

Syfte

En ingenjör arbetar i stor utsträckning med modeller av sin omvärld. Det handlar om att definiera problemställningar och att bryta ned dem till mindre, greppbara delar. Syftet med kursen är att studenten skall utveckla kunskaper i grundläggande naturvetenskap genom att tänka kritiskt kring olika modeller inom naturvetenskap och teknik och deras relation till den verklighet där de används, samt att tillgodogöra sig grundläggande färdigheter i att använda matematik och naturvetenskap i projekttillämpningar. Vidare syftar kursen till att bygga på resonemang och förståelse. Slutligen syftar kursen till att också inspirera till fortsatta studier inom naturvetenskap och teknik.

Innehåll

Modeller och metoder:

  • Kvalitativa modeller i ord och bild
  • Algebraiska, analytiska och numeriska kvantitativa modeller
  • Uppdelning av ett komplext problem i hanterbara delproblem
  • Realistiska uppskattningar av värden som inte är givna i problemställningen och bedömning av realismen i de svar man beräknat

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten:

  • kunna redogöra för grundläggande fysikaliska begrepp inom grundläggande fysikområden med tillämpningar samt grundläggande matematiska begrepp inom kvantitativa modeller
  • kunna identifiera relevanta frågeställningar, redogöra för och tillämpa metoder och tekniker för att bygga fysikaliska förståelsemodeller
  • ha förståelse för vilka fysikaliska och matematiska metoder som behöver användas för att lösa en given problemställning
  • veta var kompletterande kunskaper kan inhämtas

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
  • avgöra vilket naturvetenskapsområde som är relevant för en given problemställning
  • avgöra vilka fysikaliska och matematiska metoder som behöver användas för att lösa en given problemställning
  • göra enkla analyser av sammansatta problemställningar inom grundläggande fysikområden med tillämpningar
  • konstruera enkla förståelsemodeller för en given problemställning
  • använda enklare fysikaliska och matematiska metoder för att lösa delar av en given problemställning
  • reflektera över begränsningar hos modeller och giltigheten av de funna lösningarna
  • redovisa en förmåga i att ge muntliga och skriftliga presentationer och vid sådana presentationer kunna diskutera och försvara framlagda slutsatser genom att utnyttja den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna
  • använda modellerings- och simuleringsverktyg

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten:
  • kunna kritiskt förhålla sig till innehåll i litteratur, föreläsningar, teknisk dokumentation samt marknadsföringsmaterial genom analys av de praktiska erfarenheterna som förvärvats under kursen
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling
  • ha utvecklat ett ansvarsfullt och samarbetsinriktat förhållningssätt gentemot den egna projektgruppen
  • känna till modellers betydelse i olika datortillämpningar

Arbetsformer

Kursen bygger på ett studentaktivt deltagande, och baseras på ett antal arbetsuppgifter/problemställningar omfattande.

Studenterna arbetar självständigt (företrädesvis i grupper) med arbetsuppgifterna. Som undervisningsresurser finns:

  • målbeskrivning för varje arbetsuppgift,
  • problembeskrivning, nedbruten i mindre delar där delmål och deluppgifter specificeras på mer detaljnivå,
  • introduktions- och temaföreläsning
  • temalaboration inom fysikområdet eller datorlaboration
  • frågetimmar, dit studenterna kan vända sig med frågor då de behöver hjälp och stöd med arbetsuppgifterna

Föreläsningar ca 20 timmar, laborationer ca 15 timmar, frågetimmar ca 40 timmar, redovisning ca 15 timmar, samt självständigt arbete och självstudier ca 110 timmar.

Bedömningsformer

Studenternas prestationer bedöms dels genom ett antal arbetsuppgifter (4.5 hp) dels genom en skriftlig tentamen (3 hp).

Krav för godkänd: Godkända arbetsuppgifter och godkänd tentamen.

Betygsbedömning: Slutbetyget är heltalsdelen (dock högst 5) av det viktade medelvärdet av resultatet på arbetsuppgifterna och tentamen.

Betygsskala

Underkänt (U) ,Tre (3), Fyra (4) eller Fem (5).

Kurslitteratur och övriga läromedel

Referenslitteratur:
  • Walker, J.S: Pearson Education Inc., Physics - Pearson International Edition, 2006 (Third edition), eller
  • Walker, J.S: Pearson Education Inc., Physics - Pearson International Edition, 2010 (Fourth edition)

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).


Kontakt

Utbildningen ges av Fakulteten för teknik och samhälle på institutionen Materialvetenskap och tillämpad matematik.

Mer information om utbildningen

Studentservice TS - Malmö Universitet,
Jörgen Ekman, Kursansvarig
Telefon: 040-6657682

Anmälan

20 januari 2020 - 29 mars 2020 Dagtid 50% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program

18 januari 2021 - 28 mars 2021 Dagtid 50% Malmö Detta kurstillfälle ges som en del av ett program